Arbetshelg dag 3

Skrivet: 2012-05-24 | 17:32:00

-Tidigt på morgonen började vi att dela ut arbetsuppgifter. Jag och Tilde fick uppdraget att bygga om disk(tork)stället. Den gamla hade stått där i nästan 10 år och hade inte några ben på ena kortsidan längre. Den var ganska förfallen. Tilde och jag bestämde oss för att bygga en som skulle hålla i minst 15 år!
Vi gjorde allt från grunden, mätte till plankor, sågade, spikade och skruvade. Vi fick säkert 10 tips av olika personer, olika tips... "Vill ni ha ett tips? Gör så här!" "Ett tips bara, gör så här istället!".
Emil kom till undsättning när vi skulle sätta på hönsnätet, vi var då sjukt trötta på att spika...
Självklart hjälpte Loa till också!


-Senare på dagen kom Emelies pappa på besök med en gigantisk Polisbåt. Vi fick kika lite hur det såg ut ombord och grabbarna snackade om motorer och annat som jag bara kopplade bort från mina öron. Dom är lika jobbskadade som jag är.

-Vi jobbade på förfullt för att ha så lite som möjligt att göra på söndagen sen. Det är ju helt sjukt att tiden kan gå såå snabbt. Med rätt människor, rätt plats, rätt tidpunkt och allt annat som kan vara rätt så kan det inte bli något annat än bra på Ägnö.

-Sista kvällen spenderade vi runt bordet inne i stugan. Vi hade hur mycket godis och chips som helst. Alltså, det va inte klokt hur många skålar som stod där på bordet. Medan vi smaskade i oss allt gott så spelade vi Monopol. Jag va i lag med Emil, han är bra på Monopol och jag ville vinna, som alltid! Man ska alltid ta den enklaste vägen till vinst. Punkt slut!
Och visst vann vi, såklart.. Vi hade massa hotell och långt över 100 000 spänn.
Emelie hade fått i sig en aning för mycket socker och var typ övertrött desssutom, hon skrattade fan åt minsta lilla grej. haha! Vi alla hade nog fått i oss ganska mycket sött, jag mådde illa..

Rolig händelse: Efter att vi spelat klart var jag tvungen att kissa, och gick upp i den mörka skogen med min mobil som enda ljus. När jag kommit upp en bit flyger en sjukt stor och svart fågel förbi mitt huvud. Jag skrek till högt som satan och vrålade: JÄÄVLAR!! Mitt hjärta dunkade så hårt att om nån hade varit på en meters avstånd från mig vid det tillfället så hade den personen hört mitt hjärta slå. Jag var så rädd att jag skyndade mig in i stugan igen och berättade såklart vad som hände. Då får jag höra av Hampus att det säkert var en fladdermus. Det gjorde ju saken mycket bättre...
Det var vidrigt för tillfället, men nu när jag tänker tillbaka på det var det ganska kul ändå. Det är så sjukt hur lättskrämd jag är. Haha!!



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: