Sveriges högst belägna allmänna väg
Skrivet: 2015-09-17 | 19:06:00
FLATRUET
Här kommer lite fler bilder från våran tripp till Norrland. Den här gången på en väldigt, väldigt hög väg och med ett fisheyeobjektiv och min vanliga 50mm.
Man fattar liksom inte riktigt att sån natur existerar när man bor i en förort till Stockholm. Jag har ju missat hur mycket som helst! Man kan liksom inte ligga i snö i juli. Och det kan inte ligga helt gröna och fullt utvecklade löv på en snöplätt. Det fungerar ju inte så!
Fast jo.. tydligen..
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
En snabbtripp till Gotland
Skrivet: 2015-09-12 | 10:42:16
GOTLANDVad är det som är så magiskt och fantastiskt med Gotland? Jag förstår det inte! För jag kan ju inte alls förklara det. Men varje gång jag åker dit så är jag fylld av glädje och varje gång jag åker till fastlandet så är det lite sorgset. Jag har så många fina släktingar där från pappas sida som jag inte får träffa så mycket. Det är mycket dom som gör Gotland så mysigt tror jag. Den här gången följde Rasmus med, han har mest vart i Hemse och inte riktigt upplevt Visby så vi gick långpromenad genom stan och Botaniska trädgården och luktade på alla vackra blommor. Jag ska ta med honom dit på hösten också nångång, det är så ruggigt mysigt i Visby den tiden. Vi var otroligt tacksamma över att få sova över hos min kusin Emelie. De bor så fint och är så snälla och deras barn är underbara. Så sociala och gosiga. Saga och Siri heter dom. Ni kanske minns fotograferingen på Siri när hon var nästan nyfödd? Eller storasyster Saga på babysim när jag och Madde var på Gotland för att övningsköra? Får man säga som 20 åring att "de har blivit så stora!"
På kvällarna åt vi middag hos min faster och tittade på solnedgången på stranden 30 sekunder från huset. Och en dag cyklade vi till Visby för att kolla på bio där vid östercentrum. Minions vart det. Jag, Rasmus, en massa föräldrar och deras barn...
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget |
Barn |
Djur & natur |
Resa |
Nybörjarexpert på flugfiske
Skrivet: 2015-09-11 | 10:49:00
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-09-17 | 19:06:00
FLATRUET
Här kommer lite fler bilder från våran tripp till Norrland. Den här gången på en väldigt, väldigt hög väg och med ett fisheyeobjektiv och min vanliga 50mm.
Man fattar liksom inte riktigt att sån natur existerar när man bor i en förort till Stockholm. Jag har ju missat hur mycket som helst! Man kan liksom inte ligga i snö i juli. Och det kan inte ligga helt gröna och fullt utvecklade löv på en snöplätt. Det fungerar ju inte så!
Fast jo.. tydligen..
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
En snabbtripp till Gotland
Skrivet: 2015-09-12 | 10:42:16
GOTLANDVad är det som är så magiskt och fantastiskt med Gotland? Jag förstår det inte! För jag kan ju inte alls förklara det. Men varje gång jag åker dit så är jag fylld av glädje och varje gång jag åker till fastlandet så är det lite sorgset. Jag har så många fina släktingar där från pappas sida som jag inte får träffa så mycket. Det är mycket dom som gör Gotland så mysigt tror jag. Den här gången följde Rasmus med, han har mest vart i Hemse och inte riktigt upplevt Visby så vi gick långpromenad genom stan och Botaniska trädgården och luktade på alla vackra blommor. Jag ska ta med honom dit på hösten också nångång, det är så ruggigt mysigt i Visby den tiden. Vi var otroligt tacksamma över att få sova över hos min kusin Emelie. De bor så fint och är så snälla och deras barn är underbara. Så sociala och gosiga. Saga och Siri heter dom. Ni kanske minns fotograferingen på Siri när hon var nästan nyfödd? Eller storasyster Saga på babysim när jag och Madde var på Gotland för att övningsköra? Får man säga som 20 åring att "de har blivit så stora!"
På kvällarna åt vi middag hos min faster och tittade på solnedgången på stranden 30 sekunder från huset. Och en dag cyklade vi till Visby för att kolla på bio där vid östercentrum. Minions vart det. Jag, Rasmus, en massa föräldrar och deras barn...
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget |
Barn |
Djur & natur |
Resa |
Nybörjarexpert på flugfiske
Skrivet: 2015-09-11 | 10:49:00
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
FLATRUET
Här kommer lite fler bilder från våran tripp till Norrland. Den här gången på en väldigt, väldigt hög väg och med ett fisheyeobjektiv och min vanliga 50mm.
Man fattar liksom inte riktigt att sån natur existerar när man bor i en förort till Stockholm. Jag har ju missat hur mycket som helst! Man kan liksom inte ligga i snö i juli. Och det kan inte ligga helt gröna och fullt utvecklade löv på en snöplätt. Det fungerar ju inte så!
Fast jo.. tydligen..
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa |
En snabbtripp till Gotland
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa |
En snabbtripp till Gotland
Skrivet: 2015-09-12 | 10:42:16
GOTLANDVad är det som är så magiskt och fantastiskt med Gotland? Jag förstår det inte! För jag kan ju inte alls förklara det. Men varje gång jag åker dit så är jag fylld av glädje och varje gång jag åker till fastlandet så är det lite sorgset. Jag har så många fina släktingar där från pappas sida som jag inte får träffa så mycket. Det är mycket dom som gör Gotland så mysigt tror jag. Den här gången följde Rasmus med, han har mest vart i Hemse och inte riktigt upplevt Visby så vi gick långpromenad genom stan och Botaniska trädgården och luktade på alla vackra blommor. Jag ska ta med honom dit på hösten också nångång, det är så ruggigt mysigt i Visby den tiden. Vi var otroligt tacksamma över att få sova över hos min kusin Emelie. De bor så fint och är så snälla och deras barn är underbara. Så sociala och gosiga. Saga och Siri heter dom. Ni kanske minns fotograferingen på Siri när hon var nästan nyfödd? Eller storasyster Saga på babysim när jag och Madde var på Gotland för att övningsköra? Får man säga som 20 åring att "de har blivit så stora!"
På kvällarna åt vi middag hos min faster och tittade på solnedgången på stranden 30 sekunder från huset. Och en dag cyklade vi till Visby för att kolla på bio där vid östercentrum. Minions vart det. Jag, Rasmus, en massa föräldrar och deras barn...
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget |
Barn |
Djur & natur |
Resa |
Nybörjarexpert på flugfiske
Skrivet: 2015-09-11 | 10:49:00
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-09-12 | 10:42:16
GOTLANDVad är det som är så magiskt och fantastiskt med Gotland? Jag förstår det inte! För jag kan ju inte alls förklara det. Men varje gång jag åker dit så är jag fylld av glädje och varje gång jag åker till fastlandet så är det lite sorgset. Jag har så många fina släktingar där från pappas sida som jag inte får träffa så mycket. Det är mycket dom som gör Gotland så mysigt tror jag. Den här gången följde Rasmus med, han har mest vart i Hemse och inte riktigt upplevt Visby så vi gick långpromenad genom stan och Botaniska trädgården och luktade på alla vackra blommor. Jag ska ta med honom dit på hösten också nångång, det är så ruggigt mysigt i Visby den tiden. Vi var otroligt tacksamma över att få sova över hos min kusin Emelie. De bor så fint och är så snälla och deras barn är underbara. Så sociala och gosiga. Saga och Siri heter dom. Ni kanske minns fotograferingen på Siri när hon var nästan nyfödd? Eller storasyster Saga på babysim när jag och Madde var på Gotland för att övningsköra? Får man säga som 20 åring att "de har blivit så stora!"
På kvällarna åt vi middag hos min faster och tittade på solnedgången på stranden 30 sekunder från huset. Och en dag cyklade vi till Visby för att kolla på bio där vid östercentrum. Minions vart det. Jag, Rasmus, en massa föräldrar och deras barn...
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget |
Barn |
Djur & natur |
Resa |
Nybörjarexpert på flugfiske
Skrivet: 2015-09-11 | 10:49:00
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
GOTLAND
Vad är det som är så magiskt och fantastiskt med Gotland? Jag förstår det inte! För jag kan ju inte alls förklara det. Men varje gång jag åker dit så är jag fylld av glädje och varje gång jag åker till fastlandet så är det lite sorgset. Jag har så många fina släktingar där från pappas sida som jag inte får träffa så mycket. Det är mycket dom som gör Gotland så mysigt tror jag.
Den här gången följde Rasmus med, han har mest vart i Hemse och inte riktigt upplevt Visby så vi gick långpromenad genom stan och Botaniska trädgården och luktade på alla vackra blommor. Jag ska ta med honom dit på hösten också nångång, det är så ruggigt mysigt i Visby den tiden.
Vi var otroligt tacksamma över att få sova över hos min kusin Emelie. De bor så fint och är så snälla och deras barn är underbara. Så sociala och gosiga. Saga och Siri heter dom. Ni kanske minns fotograferingen på Siri när hon var nästan nyfödd? Eller storasyster Saga på babysim när jag och Madde var på Gotland för att övningsköra? Får man säga som 20 åring att "de har blivit så stora!"
På kvällarna åt vi middag hos min faster och tittade på solnedgången på stranden 30 sekunder från huset. Och en dag cyklade vi till Visby för att kolla på bio där vid östercentrum. Minions vart det. Jag, Rasmus, en massa föräldrar och deras barn...
Kommentarer (2)
| Länk till inlägget | Barn | Djur & natur | Resa |
Nybörjarexpert på flugfiske
| Länk till inlägget | Barn | Djur & natur | Resa |
Nybörjarexpert på flugfiske
Skrivet: 2015-09-11 | 10:49:00
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-09-11 | 10:49:00
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
STORSJÖ
En av anledningarna till att vi åkte till Norrand den här sommarn var för att lära oss flugfiske. Jag och Madde har flera gånger följt med pappa för att fiska. Det har varit extremt långtråkigt och kallt många gånger, men med tiden så har jag uppskattat det mer och mer. Få en fisk slår ju allt. Vilken känsla! Så när pappa frågade om vi ville lära oss att fiska flugfiske så sa systrarna ja i kör. Jag minns nån film eller om det var nån sommarlovsmorgon som ett gäng skulle hitta en skatt i skärgården. Då stod det nån, som de var tvugna att prata med för att få ledtrådar, som fiskade flugfiske. Jag minns det så väl, hur svårt det såg ut. Fattade verkligen inte hur man gjorde.
På dagen D gick vi upp till stora stugan på campen och väntade en liten stund. Det var två killar som också skulle lära sig. De såg ut som värsta proffsen redan.. Vi hade en lärare och en praktikant som hjälpte oss supermycket. Jag förstod principen rätt så direkt. Man skulle inte kasta som med kastspö utan ha samma kraft bakåt som framåt. Vi fick öva utan fluga på bakgården innan vi käkade lunch för att sen åka till den vackra ström av vatten som låg bara en bit bort. Nicklas, våran lärare (i blå tröja), var väldigt duktig på att lära ut. Vi fick testa på massa överkursgrejer mest för kul. Och när man sätter ett sånt "move" då blir man lite stolt över sig själv.
Madde fick en firre och pappa en han med strax efter, båda små små Harrar som vi självklart släppte tillbaka i strömmen. Jag fick napp en miljard gånger med det var ju omöjligt att få upp dom små rackarna! Det var fel på flugan. Helt klart. Vi fick testa på två ställen fram till klockan 5 då vi skulle sluta. Men det slutade inte där.. nej nej! Vi åkte till en bro där praktikanten (minns inte hans namn :( ) fick upp en jättefin Harr som vi sedan rökte och åt som mumsig efterrätt! De drog alltså ut på tiden, deras tid, för att vi skulle få med nåt hem och få fiska lite till. Nicklas lånade ut sina polaroidglasögon så vi kunde se botten utan allt blänk på vattnet.
Storsjö fiskecamp är alltså placet to be om man vill lära sig att fiska flugfiske. Vilken bra dag. Så himla bra.
Första gången jag stod i strömt vatten och känt vattnets kraft. Det var lite coolt.
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa |
När man ser Norrlands natur för första gången
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-09-09 | 12:49:00
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
STORSJÖ
Jag kan inte förmå mig att förstå att vi aldrig har åkt upp till Norrland tidigare. Eller, okej, vi har varit i Norrland, det är stort utav in i helsike så klart man varit där. Men det finns ju Norrlandsdelar som man inte har besökt... som har de där Norrlandsvyerna, djuren, etc. Och då snackar vi alltså forsar, renar, skog överallt, inte se en enda bil på en 90-väg på en halvtimme, samesamhällen, snötäckta berg. Fattar ni själva hur fantastiskt det är? Man gör liksom inte riktigt det förrän man ser det själv med egna ögon. Jag ville fota allt på vägen, tyvärr körde jag större delen av sista biten, alltså den finaste biten, "nyaste" biten.
Vi bodde på Storsjö Fiskecamp. Supermysigt och jättetrevlig personal! Det ligger nämligen nära till två saker vi skulle göra. Fiska flugfiske och fjällvandra. Alltså till strömt vatten och härliga fjäll. Storsjö ligger i nordvästra hörnet av Härjedalen för er som är nyfikna!
Sååå taggad på att visa mer bilder. Men måste ju hålla i inläggen liiite åtminstone.
Haha! Måste ju berätta om sistsista biten. Vi körde på fånens gps. Det funkar ibland, men man ska inte lita på den som om allt som den säger är hugget i sten. När vi kommer till storsjö säger rösten att vi ska svänga vänster. Logiskt, massvis med småskyltar på en stolpe... men inget om storsjö fiskecamping. Fine, vi testar ändå. 500 meter in skulle det ligga. Efter en kilometer fanns det fortfarande inte ett spår om mänskligt liv. Ja om man bortser från att människan skapade den mycket gropiga grusvägen vi åkte på. Pappa gjorde en omsökning och hittade då campen. Det skulle ta två minuter snabbare att fortsätta rakt fram än att vända tillbaka. Bull. Shit. Nejnej. Vi körde runt hela jävla sjön. Stannade och tittade på de snötäckta bergen och blickade ut över campen som låg PRECIS på andra sidan. Hade vi åkt tillbaka hade det tagit 10 minuter. Nu tog det långt över 45 minuter.
Fick testa på lite rallykörning och det var nåt nytt, och lite extra träning på vart hjulen sitter tackade jag faktiskt inte heller nej till. Intressant resa mot norr om vi säger så.
Kommentarer (4)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa |
Natten som aldrig blev svart
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa |
Natten som aldrig blev svart
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-06-07 | 16:07:00
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
ROADTRIP
Vilken resa vi hade påväg upp till Norrland. Jag, Robin och Neo (Rasmus bröder) kom iväg lite senare än vi tänkt. Vi satt också i kö i Stockholm lite längre än vi tänkt! På 2,5 timme kom vi 4 kilometer. Löjligt.
Ju högre upp vi kom ju ljusare blev sedan natten. Har ni varit med om det? Åt middag på Hakke gård, stannade och plockade lite blommor till Rasmus och tankade en gång också. Vi var framme en bit efter 1. Då kunde man fortfarande se varma färger på himlen. Och rakt upp var det grå-ljus-blått. Vi bytte av lite jag och Robin så att båda fick köra. Såklart var det värsta golden hour när jag körde. Ni som följer mig och känner mig vet min enorma kärlek för golden hour. Oh well. Jag fick fota Höga kustenbron med en fullmåne, och Sundsvall i klarröda färger, så klaga ska jag väl inte göra helt.
Nu sitter vi i bilen på vägen hem. Rasmus flyttlass mot Stockholm. Vi är just nu i världens regnoväder, för några minuter sen stannade vi vid Dragon gate, nåt nerlagt kinesiskt gigantiskt ställe. Vi kunde inte köra. Kunde ha inneburit livsfara. Man såg ingenting och det var ett tjockt lager med vatten på vägen så risken för vattenplaning var stor. Robin sa att han kände hur hjulen inte längre fäste på marken. Då var det bara att köra av till tryggare vägar. När vi kom ut igen var det lugnt ett bra tag innan ösregnet kom igen, men då var det körbart.
Nu har det slutat regna, så då slutar väl även jag.
Vilken galen roadtrip det här blev!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa | Vardag |
Efter regn kommer solsken
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa | Vardag |
Efter regn kommer solsken
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-06-03 | 12:14:51
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
STYRESHOLM
Rasmus var glad till en början när vi skulle ut och gå en stund, tills vi kom ut och det regnade. Då var han INTE glad. Men vi gick ner mot vattnet och fotade lite, vågorna var sådär fint brusiga i vinden och där vi kom ner stod en vindpinad bod. När vi gick vidare hittade vi ett ställe från medeltiden. Området hette Styresholm och där fanns kullar där det stått hus och där gick får och så fanns det massa skyltar om vad som hade varit vad på platsen. När vi skulle gosa med fåren sprack solen upp och jag fick lite gosiga bilder på lammen och deras föräldrar. Det blev tillslut en helt underbar dag och solen vägrade sluta skina.
Dagen efter strålade solen också och musikalarna berättade att det inte blir så mycket varmare än så i Norrland. Om det var ironiskt eller inte vet jag inte, men jag tyckte att det fortfarande var aningens kallt för shorts. När jag samma kväll kom hem till Stockholm så vräkte regnet ner och hade gjort hela dan.
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa | Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa | Vardag |
En dag på Hola folkhögskola
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-05-29 | 02:10:00
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
NORRLAND
Så här har det sett ut idag. Medan Rasmus var och spelade med sökande till skolan låg jag och sov. Vi åt frukost, sen somnade jag,sen kom nån rumsbesiktning och sen somnade jag, sen åt vi lunch, och sen somnade jag, och sen vaknade jag när Rasmus kom tillbaka vid 3 tiden. Då ska tilläggas att jag somnade rätt tidigt dan innan. Ibland behöver bara kroppen få vila ut.
Jag har sovit så dåligt hemma, vaknar hela tiden och har konstig dygnsrytm. Nu sa nog kroppen ifrån. Problemet nu är ju att nu kan jag ju inte sova. Klockan är 2. Rasmus sover sen länge såklart. Jag kollar på idioter som gör food-challenges och skrattar så jag gråter.
Imorgon ska vi se på "musikalarnas" musikal. Jag ska fota och Rasmus ska filma med Olympus, så blir det inte så skakigt. Den har ju stabilisator i, jäkla bra grej.
Fint. Nu ligger halva han PÅ mig. Suck. Den här sängen ääär för liten. Det är bara att inse. Jag hoppas att ni sover och inte läser detta förrän imorgonbitti. Gonatt på er.
Kommentarer (0)
| Länk till inlägget | Resa | Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
| Länk till inlägget | Resa | Vardag |
Sjukt artsy tågbilder i Norrlandslandskap
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-05-27 | 22:27:00
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Resa |
Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
ÄNTLIGEN
Jag är här. Jag ligger i Rasmus säng. Trångt som satan men vi kunde inte bry oss mindre. Oj vad jag behöver den här minitrippen. När jag såg honom komma där i bilen för att hämta mig så släppte alla bekymmer.
Tågresan var intressant. Jag hade valt plats på tysta avdelningen för att verkligen få slappna av. Killen bredvid mig slår upp datorn och börjar tuscha på bröllopsbilder. "Ursäkta. Hej. Jag ser att du redigerar lite bilder, fotograf antar jag?" Jag vart ju nyfiken! Jag kan inte hålla mig. Speciellt inte när det gäller mitt ämne. Klart som fan jag ville se lite bilder. Det fick jag. I tystnad. Det var ju tysta avdelningen så det blev inte så mycket prat. Men vi bytte portfoliolänkar, så det var ju kul! Det är så intressant att se hur andra bearbetar sina bilder. Den här killen använde lightroom som jag knappt har sneglat åt. Tog bort mycket svärta och högdagrar (det mörkaste och ljusaste för er som talar ett annat språk), vilket jag troligtvis också hade gjort fast i camera raw (råprogram till photoshop). Sen hade jag pysslat med färger i photoshop för att få finare toner och så, fast det sa jag aldrig. Kom på det nu. Selective color (ändrar färg för färg) är en av mina bästa vänner. Sen kommer curves (kontraster och färgbalans) och syskonen dodge (ljuspensel) och burn (mörkpensel), strax efter hamnar gradient map med en blending (väljer färg i svärtan som mjukt går över till en annan valfri färg i högdagrarna. Ja, men sen har vi ju high pass (skärpa) också som Rasmus lärde sig lite om alldeles nyss! Den kan man ju inte klara sig utan.
Nu ska vi faktsiskt sova. Konstigt då jag har somnat så sent de senaste nätterna. Men vi båda gick upp tidigt idag så lite trött är man ju.
Det kanske blir nåt inlägg då och då medan jag är här. Tydligen ska skiten göra en vääääldans massa grejer. Suck. Oh well. Nu stänger vi ner. God natt från oss! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa | Vardag |
Trasiga jeans
| Länk till inlägget | Djur & natur | Resa | Vardag |
Trasiga jeans
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-04-18 | 14:01:00
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Sista ljuset från Gran Canariaresan- Modell: Madeleine Hellgren
Inte var det lätt att med endast en kamera få till hyffsade bilder. Jag hade velat ha en stor vit reflexskärm som gör huden otroligt vacker! Nu hade vi bara de vita väggarna på husen, och de gjorde inte så mycket. Vi försökte iaf! En halvtimme försökte vi, sen var solen totalt borta. Hade så gärna velat köra mer på riktigt! Men nånting blev det åtminstone, och det är jag GLAD över.
Madde har inte sett bilderna än, vi får se vad hon tycker. Kanske ratar bidlerna totalt, vad vet jag, då får jag väl ta bort nåt då. :*
Men visst är hon snygg allihopa? :D My sistaaaaaaaa <3
Kommentarer (6)
| Länk till inlägget | Modell & Porträtt | Resa |
Sista dygnet i värmen
| Länk till inlägget | Modell & Porträtt | Resa |
Sista dygnet i värmen
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-04-17 | 09:25:00
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Hem
Det här kan vara första gången EVER som jag visar upp de sista bilderna från en resa. Jag har alltid bara gett upp. Men den här gången var jag mer sparsam med vad jag fångade med kameran, och då tog det liksom inte över som det har gjort tidigare gånger. Det tar på krafterna att kolla igenom 3000 bilder. Gaah, får panik bara jag tänker på det! Aldrig igen! Sparsamt och med en tanke. Alltid.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget | Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
| Länk till inlägget | Resa |
Växtlighet, promenader och en taggig infektion
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-04-05 | 08:17:00
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Mitt under allt det vackra pågick nånting mindre vackert
Visst ser det härligt ut? Visst ser det ut som om vi uppskattar varje sekund? Jag gjorde det inte. Jag ska berätta varför.
Innan resan
På pricken en vecka innan vi åkte började jag få ont i nedre magen. Jag tänkte att antingen så är det livmodern eller urinblåsan. Det gjorde inte ont när jag kissade men efteråt. Wow. Jag låg på golvet och grät tyst hemma hos Rasmus, ville inte störa, ville inte oroa. Jag berättade lite försiktigt för Rasmus att jag hade obehagskänslor långt efter att jag kissat och ont precis i slutet av toabesöket.
Jag gick på måndagen till vårdcentralen med mitt urin i en glasburk. Natten innan satt jag i den isolerade tvättstugan och ringde 1177. Klockan var över 2 och jag var trött. Jag fick vänta i en halvtimme innan en finlandssvensk kvinna trött pratade med mig. Då hade jag tagit reda på saker på internet (dumt, trodde liksom för en en stund att det var livmoderscancer) och förstått att det är urinblåsan eller urinröret. Det gör ont. Ont som fan. Det hade jag vetat hela helgen. Precis när blåsan tömde sig var det som om en taggtråd sakta slets ut ur mig.
På vårdcentralen träffade jag en gammal danskompis i receptionen, lustigt nog var det en lättnad. Det fanns någon där som jag visste vem det var. Pga tidigare fobier för allt som har med sjukhus att göra var jag livrädd, inte fobirädd, men livrädd. Alltså snäppet under.
Med ett fånigt icke äkta leende gick jag och satte mig på en stol med mitt kiss i väskan och leendet försvann sakta. Det gjorde så ont. Så fruktansvärt ont. Som en ond obehaglig diffus känsla.
Jag fick lämna ifrån mig glasburken och efter en stund fick jag träffa en läkare med runda svarta glasögon. Han trodde att det kunde vara Uretrit, antingen bakteriell eller ... kronisk. Dö tänkte jag. Fan tänkte jag också. Jag vill inte mer låg som en tanke i bakhuvet hela tiden. Jag fick nån medicin utskrivet som skulle hålla eventuella bakterier på plats och inte sprida sig tills odligen blev klar.
Det blev inte bättre. Jag drack tranbärsjuice efter tranbärsjuice. Vattenglas efter vattenglas. Låg i badet och krystade ut kisset efter att det blivit värre när jag hade kissat.. För det var enda gången jag fick känna en halv sekund att lättnad. Men det gjorde också att jag började blöda.
Under resan
Dagarna gick och sen gick planet. Jag mådde bra den morgonen, mådde bra på planet, mådde hyffsat när jag la mig. På morgonen kunde jag inte äta frukost, jag följde inte ens med ner till restaurangen. Jag låg i badkaret och krystade och grät. Jag skickade sms efter sms till Rasmus som vid det laget började bli orolig på riktigt. "Ring vårdupplysningen nu, jag pratade med dem nyss och de vill prata med dig, det är bättre". Jag pratade länge och plötlsigt kom pappa in i badbyxorna. Såg frågande på mig. Jag hade berättat om den eventuella uretriten för famliljen och han visste att jag hade ont den morgonen.
Kvinnan jag pratade med lät nästan rädd, men bestämd. "Du måste åka till en klinik idag. Det kan sprida sig. Och vilken hemsk läkare som påstår att en så ung tjej har uretrit. Det är en hemsk sjukdom och den diagnosen ställer man inte efter tre dagar med symptom. Du har urinvägsinfektion!" Urinvägsinfektion, wow, här har jag gått och trott att det är kronsikt, jag har läst på som fan och så är det en infektion, som går att få bot på.
Det hade gått 8 dagar sen första symptomen så vi skulle inte få försäkringspengar för förstörd semester. Det hade gått en dag för mycket. EN. Men jag ville ha någon jag kunde förklara mina symptom för. Jag vill inte göra mitt yttersta för att förklara för en läkare som inte kunde engelska och sen skulle det bli fel och åka till ett stort sjukhus gjorde mig så rädd att jag höll på att börja gråta.
Vi hittade en klinik med en svensk kvinna som jobbade där som tolk för skandinaver. Jag fick göra ett urinprov. Fort gick det. Tusen frågor ställdes till mig. Och när färgerna på stickan som läkaren hade lagt över kissburken började komma fick jag först ett nickande svar till mina frågande blickar. Jag fick det läkaren sa där vid burken översatt: "Det är så oerhört infekterat. Det innehåller mycket blod och det måste ha gjort så ont för dig. Hur har du kunnat leva? Hur har du stått ut? En hel vecka med dessa smärtor, den här megainfektionen...". Jag bara stirrade. Megainfektion.
Smärtstillande och penicillin. 5 dagar. Inget bad i pool eller hav (funkar), inte gå till stranden (visst, okej), inga promenader längre än 5 kilometer (småpromenader gjorde inget), inte ha sex(ingen risk) och inte dricka alkohol (tråkigt med läsk och vatten men jag ska inte klaga). "Får jag sola?" Det fick jag, då var jag nöjd.
Det tog två dygn, sen var alla symptom borta. TVÅ JÄVLA YNKLIGA DYGN! Varför är sveriges vård så mesig? Varför ska jag få bakteriehämmande medicin som inte skulle få nåt att försvinna istället för riktig skit?
Tre dagar skulle man vänta från att man fått sina symptom stod det på 1177s hemsida om det var nåt med urinblåsan. Det kan ju gå över. JA MEN DET KAN OCKSÅ BLI VÄRRE!
Jag fick en duglig semester. Jag fick inte bada förrän sista dagen eller dricka vin eller gå härliga promenader, men jag fick min sol. Och jag blev av med skiten. Jag fick komma på återbesök samma dag som Sahara-stormen. Mer om den senare. Allt var borta. Ingen infektion kvar. YES!!!
Efter resan
När jag kom hem hade jag fått brev av läkaren på vårdcentralen.
"Hej, din odling visade att du har en infektion, jag har skrivit ut penicillin till dig som du kan hämta ut på apoteket."
Det brevet fick jag när jag kommit hem.
Hurra! för att det redan var borta. Tänk om jag varit tvungen att lida (för ja, jag led) i 2,5 vecka från första symptomdagen. Det hade ingen klarat med de smärtorna. Tacka vettja Gran Canaria -semestern!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget | Resa |
Selfie!
| Länk till inlägget | Resa |
Selfie!
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-04-04 | 08:01:49
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Infekterade färger på hög nivå.
Glad påsk allihopa! Färgglada högtiden är kommen so to speak. Jag firar att våren är här, jag firar det nya och jag firar att det här årets vår-utlandsresa blev såå mycket bättre än förra. Då var jag i Thailand, blev rånad på hela min utrsutning. Ett år senare har jag en komplett utrustning igen, ny utrustning, ny glädje OCH gissa vad jag har sett? Knoppar som slagit ut!!! Waaah!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget | Resa |
Att njuta av D-vitamin
| Länk till inlägget | Resa |
Att njuta av D-vitamin
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-04-03 | 12:44:00
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Första och enda gången jag badade pga av penicillin (och kyylan)
Det är inte ofta jag printas på bild någonsin om jag inte tar bilden själv eller ber någon. Jag måste lära mig att be oftare. Om hjälp. För jag inser att jag saknar att se bilder på vad jag gör också. Förstå mig rätt, jag älskar att fota andra, för det är mina minnen från näthinnan och nej, jag är inte självgod. Alla människor vill väl ha semesterbilder där man själv är inkluderad som man kan kolla tillbaka på om 10 år?
På bild eller inte så levde vi i solen, vi kände av den hela tiden och det var bra för våra kroppar och själar känner jag. Vi behövde d-vitaminen. Tack pappa för resan! <3
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget | Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
| Länk till inlägget | Resa |
Vi behöver resa till värmen i min familj
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2015-04-02 | 11:05:00
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Flygplats, nattutsikt från flygplan (KOLLA MÅNEN), samma flygplats som första flyplats
Vilken lycka att få resa till solen. Med Storytel i öronen, för jag skojar inte, det var nästan det ända vi gjorde, vi lyssnde på böcker. Vi gjorde lite annat också, som att få känna på varma sandstormar från Sahara, besöka en klinik för mina smärtor, äta glass i stora lass, pepsi i ännu större lass. Ett photoshoot hade vi också. Badade i poolen två gånger. Havet noll. Alltså nånstans går gränsen för hur mycket kyla man bör utsätta sig för i bikini. Badtunna på Kungshol med Ägnö-gänget och sen rulla i snön är en sak. Men när vi snackar vanlig svensk sommarvärme så hoppar jag inte ner i nåt så kallt varje dag helt frivilligt. Eller vänta. Det gör jag varje dag på Ägnö.. Varför pratar jag om Ägnö, nej sluta. Vi har härliga Gran Canaria-bilder att se fram emot ju!!
Pappa gillar glass med kaffesmak, kaffe och typ konjak(?)
Äta. Lyssna på böcker. Äta. Lyssna på böcker. Duscha. Äta. Lyssna på böcker. SÅ flöt våra dagar för det mesta på. Vi hade all inclusive och drack alla måltidsdrycker i plastglas, blandade pizzabitar med pasta och chicken nuggets och broccoli utan att det var konstigt.
Psst. Madde! "What?"
Åh, så lätt jag blir uttråkad när jag ligger stilla. Speciellt när det är för varmt i solen och för kallt i poolen och jag svalkar mig i skuggan en stund. Då blir det tråkigt. Då fotar jag allt jag ser från solstolen.
Jag menar, då finns det ingen sol som gassar och säger: "ligg still och njut av mig". Naj, inte har jag då varit otrogen med solen under semestern. Men solen ger en njutning det måste ni hålla med om? Man njuter av solen... Liksom.
Impulsivitet-skriveriet tar över. Vi går vidare innan det blir alltför konstigt...
Promenad till närmaste shoppingcenter
Nåt måste man ju få med sig hem från semestern utan att det blir en souvenir eller nåt från Zara. Vi hittade en butik där de hade massvis med fina saker som jag och Madde ville ta med oss hem. Ja, i klädesväg alltså. Och shoppade gjode vi. Pappa tröttnade tillslut. Förståeligt. Sen beundrade vi solnedgången innan vi begav oss hem igen. Helt okej tillvaro ändå.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget | Resa |
Gossan svarar om Thailand
| Länk till inlägget | Resa |
Gossan svarar om Thailand
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2014-05-26 | 15:02:00
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
-Bilder från @madelei och @gossans på instagram
Det är en sån himla känsla att fridyka. Var i Thailand var ni?
Gossan svarar: Verkligen!! Vi befann oss i Bangkok, Koh Lanta och Koh Hai. Sammanlagt 5 hotell!
Vilka härliga bilder!
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Riktigt tråkigt att du blev av med din kamerautrustning :/ Hur blev du av med den? Snodde någon den på hotellrummet eller när du hade den med dig någonstans?
Gossan svarar: Tack snälla!!
Nej usch fy vad hemskt! Vet inte vad jag hade gjort om min kamera blev stulen. Fick du ut någon försäkring på det när du kom hem sen?
Gossan svarar: Jaa, verkligen. Det visste inte jag heller... men nu vet jag. Panikattacker i massor... Vi pratar med försäkringsbolaget fortfarande. Jag kommer ju självklart få pengar. Förhoppningsvis så det täcker allt som fanns i väskan plus själva väskan!
Kommentarer (1)
| Länk till inlägget | Resa |
Gotland del II
| Länk till inlägget | Resa |
Gotland del II
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2013-11-11 | 23:53:00
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget |
Modell & Porträtt |
Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
-Andra minneskortet minus Hoburgenbilderna
Även den här gången är bilderna i helt fel ordning! Jag saknar gotland så det gör ont nästan! Allt bara flyter på. Alla snackar gotländska. Alla är trevliga. Och inget ser ut som sverige! Har ni tänkt på det? Det är som om man är utomlands, olika länder vart man än åker på Gotland. Som en egen värld på en och samma ö. Underbarrrrt!
Kommentarer (5)
| Länk till inlägget | Modell & Porträtt | Resa |
Välkommen till Hoburgen
| Länk till inlägget | Modell & Porträtt | Resa |
Välkommen till Hoburgen
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2013-11-04 | 18:28:00
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget |
Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
-Saknar du sommaren? Jag med!!
I somras turistade jag och pappa längs Gotland. Längst ner fann vi Hoburgen, och Hoburgsgubben. Det var en otroligt lyckad dag! Vi hade med oss smörgåsar och godis. Kameran höll jag i högsta hugg. Vilket ställe!! Det var hur vackert som helst, vi gick runt hela det stora berget, och jag stod absolut längst ner på hela ön! Sååå coolt!
Kommentarer (8)
| Länk till inlägget | Resa |
Gotland
| Länk till inlägget | Resa |
Gotland
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2013-10-11 | 15:46:00
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget |
Djur & natur |
Modell & Porträtt |
Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
-Sommarbilder från Gotland.
Tänkte ta tillfället i akt att lägga upp bilder från Gotland medan vi är i väg. Det blir inga dag-för-dag-inlägg som jag brukar utan helt huller om buller, de jag tycker om av olika anledningar. Så kan jag gå tillbaka i vinter när jag kollar gamla inlägg (gör det ni också, sjukt kul att se om man har utvecklats osv) och tänka på alla fina minnen från en älskvärd ö.
Det här är halva minneskortet. Andra halvan får ni se en annan gång.
Kommentarer (7)
| Länk till inlägget | Djur & natur | Modell & Porträtt | Resa |
En dag i Götet
| Länk till inlägget | Djur & natur | Modell & Porträtt | Resa |
En dag i Götet
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2013-09-13 | 16:04:00
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget |
Konserter & Kändisar |
Modell & Porträtt |
Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
-Vilken daaaaag!
Alltså, man vet verkligen aldrig vad som väntar i Göteborg. Dagen som bilderna visar var proppad med saker. Först rundvisning, sen hem, käka lite fisk (asgood!), bli totalt vettskrämd av världens åskknall (skojar inte, trodde ett hus rasade utanför fönstret), åka in till stan igen (Karro bor på en ö), ett ord: ösregn (vita byxor= dåligt), mer åska, vi hälsade på jag vet inte huur många som karro och hennes kompisar kände, och tillsist en asgrym konsert där movits! totallevererade!
På tal om konsert, idag ska jag till grönan och se Oskar Linnros :D Naaajs!!
Kommentarer (11)
| Länk till inlägget | Konserter & Kändisar | Modell & Porträtt | Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
| Länk till inlägget | Konserter & Kändisar | Modell & Porträtt | Resa |
Nu jefflar drar vi hem till Stockholm!
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
Skrivet: 2013-09-11 | 11:44:00
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
ARKIV
-
2017:
10
-
2016:
1
2
3
5
7
8
10
12
-
2015:
1
2
3
4
5
6
7
9
10
12
-
2014:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2013:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2012:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
-
2011:
6
7
8
9
10
11
12
LÄNKAR
ADD-blogg
Facebooksidan
Instagram
Portfolio
Bloglovin'
BLOGGPORTALER
-SNABBINFO-
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
-Även en bra resa har sitt slut.
Skönt, jag fick sitta fram hela vägen hem. Vi stannade lite då och då, och till min stora förvåning somnade jag strax innan vi kom till Stockholm.
Borta bra. Men hemma bäst!
- 2017: 10
- 2016: 1 2 3 5 7 8 10 12
- 2015: 1 2 3 4 5 6 7 9 10 12
- 2014: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
- 2013: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
- 2012: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
- 2011: 6 7 8 9 10 11 12
Josefine Hellgren, 20 år.
Bor i Stockholm.
Fotograf.
Kontakt: [email protected]
Copyright © 2011-2015 Josefine Hellgren. All Rights Reserved.
