Där stod jag och Elin med våra tusen kassar från matbutiken. Vi fick lite hjälp att bär ner till båtarna och hitta bensindunkar. Vi hade fått uppdraget att sköta arbetshelgen helt själva hon och jag. Och det första som händer när första lasset ägnöfolk ska åka till ön så stannar plötsligt motorn. Vafaaaan! Tack och lov var det inte vårat fel, utan bara säkerhetsgrejsimojsen som börjat glappa (?). Nåja, lyckliga kom vi till vårt Ägnö, vissa med håret åt alla håll!! 

Trots att det såg ganska förjävligt ut med alla kvistar och löv så var det ändå lika fint som alltid. Åh, så fjantig jag låter, men jag kan bara inte riktigt hjälpa det ibland, va. Vi krattade löv, drog grenar, käkade mat, busade och skrattade. Så jävla underbart att jag nästan skulle kunna klämma fram en liten glädjetår nu om jag verkligen försökte.